Lärarnas avtal gick ut i april och lärarna som vill ha 10 000 kronor mer i månaden har därför startat en påtryckarverksamhet under namnet Löneuppropet.

Det 729 lärare som har skrivit under Löneupproret som kommer överlämnas till kommunalrådet Tove Klette (FP) och oppositionsrådet Anna-Lena Hogerud idag kl 11.30.

– Det är en god uppslutning bakom Löneuppropet i Lund och vi hade fått ännu fler om vi nått ut med listorna till alla skolor, säger Robert Jivegård, biträdande kommunombud för Lärarnas riksförbund i Lund till Sydsvenskan.

Trender viker sällan undan, i år har jobbannonserna flödat in, vårt uppdrag är att vara en mellanhand för uppdrags- givare och tagare. Samtidigt som lönedebatterna rasar kan vi dock lämna ett glatt meddelande, antalet lediga jobb sinar inte.

I dagsläget har vi 367 lediga jobb fördelat på 298 annonser och förväntar mer innan rekryteringssäsongen är slut.

Östra- och Västra Götaland är två län där varje gymnasielärare har i snitt lika lång erfarenhet, men det återspeglas inte av lönen.
Den genomsnittlige gymnasieläraren i Östra såväl som Västra Götaland har åtta års erfarenhet och är drygt 39 år gammal men ändå skiljer snittlönen med närmare 2500 kronor.

I Östergötland tjänar den genomsnittlige läraren 25 147 kronor, att jämföra med Västra Götaland där densamme tjänar 27 581 kronor.
Högst lön erbjuds ändå på Gotland där den genomsnittlige läraren tjänar 27 817 kronor, men snittåldern bland de som uppgivit sin lön är även högre så det är inte direkt jämförbart.

 För mer om lärarlöner, följ vårt nyhetsflöde på Skoljobb.se

All statistik är hämtad från lonestatistik.se 

Enligt behörighetsförordningen är yrkeslärare endast behöriga att undervisa inom de yrkesämnen som de har relevanta yrkeskunskaper för.
Men Skolverket har uppmärksammat att denna bestämmelse kan få tråkiga konsekvenser. Det kan bli omöjligt att uppfylla behörighetskraven i vissa yrkesämnen, varnar Skolverket för i en skrivelse till regeringen.
Det handlar både om yrkesämnen som är mycket breda och de som är mycket specialiserade och där läraren har kunskaper på vissa områden, men missar någon komponent. Ämnet rid- och körlära är ett exempel på ett sådant ämne. Det är inte säkert att den lärare som har kunskaper inom kurserna körning och ridning har tillräckliga kunskaper för att kunna undervisa i travkörning.

Projektet ska ta fasta på de senaste rönen inom pedagogik, ämnesdidaktik, psykologi och neurovetenskap för att hjälpa lågstadieelever att räkna och läsa bättre. Det handlar bland annat om upptäckten att den kognitiva förmågan kan tränas, och om nya rön kring hjärnans anpassningsförmåga. Man har hittat samband mellan inlärningsförmåga och mental hälsa, näringslära och kardiovaskulär hälsa.

Nio av tio nyutexaminerade lärare har fått jobb – men bara sex av tio arbetar minst 75 procent med ämnen och årskurser som motsvarar deras examen, visar en ny undersökning från skolverket.
Resultatet pekar på att överensstämmelsen mellan lärares utbildning och tillgängliga tjänster brister. Det ställer till problem för både lärare och huvudmän när den nya lärarlegitimationen införs.
– Hela legitimationsreformen syftar till att lärare ska undervisa i
de ämnen som de har behörighet för och om några år kommer huvudmännen att vara tvungna att se till att det sker så. Därför är det viktigt att de anstränger sig att inventera kompetensen och vidareutbilda de lärare som behöver påfyllning, säger Anna

Tidigare rapporter har visat att utbildade lärare flyr yrket, den undermåliga lönen är en av orsakerna. I går protesterade lärare från hela Sverige mot de dåliga villkoren med demonstrationer, manifestationer och namnlistor som nu har börjat lämnas över till kommunpolitiker runt om i landet.

Totalt har 15 000 namnunderskrifter från lärare samlats in.

Lönen är inte det enda klagomålet. Läraryrket är otroligt stressigt. Det framkom senast i TCO:s stressbarometer från februari.

Både Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund säger att den administrativa bördan har blivit för stor för de som jobbar inom yrket

I en undersökning beställd av Lärarförbundet framkommer att det spenderas en timme på att behandla elevers frånvaro varje vecka och varje utvecklingssamtal uppemot två.

En tredjedel av lärarna lägger mer än 30 minuter på varje individuellt skriftligt omdöme.

Utbildningsdepartementet ska nu se hur man kan minska byråkratin, och försöka höja yrkets låga status genom att till exempel införa lämplighetsprov på lärarutbildningen.

Ingångslönen för en lärare i grundskolan är i dag 22 500 kronor. Lärarförbundet vill se att den är 10000 kronor högre inom ett par år. Tidigare under kampanjens gång har de tagit kontakt med kommunledare runtom i landet, nu är det dags för allmänheten att informeras.

– Vi vill få politikerna att förstå att skolan inte är en kostnad, utan en investering, säger Daniel Zettergren, vice ordförande för Lärarförbundet i Sundsvall. Om några år kommer vi att ha brist på lärare om inte politikerna lockar fler till yrket. Det gör de bäst genom högre löner, fortsätter han.

Relaterade artiklar:

• På fredag manifesteras det för högre lärarlöner 
  
• Facket kräver högre lärarlöner i Västernorrland 
  

En riksomfattande kampanj startade för några veckor sedan och nu har 1200 lärare i Uppsala skrivit under. Kopior av listor från hela landet ska snart överlämnas till Sveriges Kommuner och Landsting samt till utbildningsministern. Förbundet kräver att lärarnas månadslön höjs med 10 000 kronor.
Gällande vad som händer ifall lärarnas krav inte uppfylls säger Katarina Reineck, ordförande för Lärarnas Riksförbund i Uppsala att de planerar att strejka

Lektioner får inte samma prioritet längre och tiden att förbereda dem har minskat avsevärt, samtidigt har många rektorer har dragit ner på lärarnas förtroendetid, det vill säga möjligheten att välja när och var lärarna vill utföra sitt förberedelse- och rättningsarbete. Den del av skolbudgeten som går till undervisning minskar och ur ett europeiskt perspektiv ligger lönerna i botten

Trots många reformer och krafttag mot skolproblemen kommer det att ta ytterligare flera år innan förbättringarna syns, men sättet att tala om utbildning är på väg att ändras i Sverige.

Skoldebatten bör nu handla om hur vi ska få utmärkta lärare i klassrummen säger Inger Enkvist är professor i spanska vid Lunds universitet och med skolkongressens talare som bakgrund

·         37500 behöriga lärare, en sjättedel, gör i dag någonting annat än att jobba inom utbildningssektorn.

·         Stockholms län toppar statistiken med 9000 lärare, eller mer än var femte, som har lämnat skolvärlden.

·         Om åtta år kommer det att finnas en brist på 46500 lärare, enligt SCB.

Varje lärare som lämnar yrket har sina egna skäl. Enligt Lärarförbundet är stressen en av de stora orsakerna till avhoppen.

Lärarnas Riksförbund hävdar att dagens lokala lönesättning inte fungerar och att detta är en orsak till att lärarnas löner halkar efter.

– Legitimiteten för den individuella lönesättningen urholkas genom den bristfälliga tillämpningen, säger ordföranden Metta Fjelkner i ett pressmeddelande.

Några av resultaten från Lärarnas Riksförbunds undersökning:
• Sju av tio lärare har inte haft något samtal med sin rektor om hur det går för lärarens elever.
• En tredjedel av lärarna har fått sin nya lön utan att ha haft något lönesamtal.
• Två av tre lärare ser anser att de inte får lön efter prestation.

Det är svårt att fylla lärarutbildningarna, trots att en fjärdedel övervägar att söka till den, men lyckligtvis så har andelen sökande vuxit en del.
Intressant nog är intresset till och med större än en fjärdedel bland de som har högst betyg. Fastän de oftast söker jurist-, läkar- eller ingenjörslinjen som förstahandsval

Eleverna framgår vara intresserade av att undervisa, men anser att lönen, den långa utbildningen och arbetsmiljön gör att man förbiser intresset och väljer andra program i första hand.

Det är dystert men det finns potential. Trots allt överväger 25 procent yrket och kan tänka sig att bli lärare om vi får ordning på lönerna och villkoren. – säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund

Miljöpartiet har tidigare kritiserat den nuvarande regeringens hantering av frågan om lärarlegitimationer och fortsätter nu med att lansera en följdmotion om krav på finansiering av den reformen och angränsande förändringar, som den nya lärarutbildningens introduktionsår och Lärarlyftet II.

Miljöpartiet vill se en mer omfattande lärarlegitimation som omfattar all pedagogisk personal, alltså även lärare inom till exempel modersmål och de estetiska ämnena. Partiet kräver även en tydligare finansieringsplan för regeringens pågående förändringar i skolan och hoppas på stöd från övriga partier.

Miljöpartiet presenterade nyligen ett eget finansieringsförslag för skolan i sin budgetmotion.

– Vi budgeterar för 5 miljarder kronor mer till den svenska skolan de kommande åren, förutom höjda anslag till kommunerna. Det ska vara tillräckligt för de tilltänkta reformerna och även ge lärarna höjda löner, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.se

Han ser just höjda lärarlöner som den viktigaste satsningen på skolan.

– Nu är vi mitt uppe i avtalsförhandlingar och jag tror att alla som följer den vare sig man är direkt inblandad eller är på en skola inser att arbetsgivarna helt enkelt har för lite pengar att fördela.

Miljöpartiets vill ge statliga resurser till alla skolor som ger sina lärare möjlighet att vidareutbilda sig eller forska i utbyte mot att arbetsgivarna även sluter avtal med sina lokala fackföreningar om att pengarna ska användas för att höja dessa lärares löner.

Relaterade artiklar:

• Socialdemokraterna vill satsa två miljarder på utbildningskontrakt 
  
• Ingen satsning på lärare i vårpropositionen 
  

Anders Knape, ordförande för SKL påpekar att den starka prognosen för 2012 främst handlar om engångsintäkter, och att det inte öppnar för de stora lönehöjningar som sjuksköterskestudenter och lärare nu kräver.