Hur ska lärarna orka?

Efter ett kärt återbesök hos eleverna jag jobbade med i höstas, känner jag mig mycket  inspirerad av mötet med de fantastiska barnen! Deras entusiasm, spontanitet och nyfikenhet är det jag saknar mest! Men jag blev också påmind av den frustration jag kände dagligen, över språk och kunskapsbristerna och över de oändligt stora behov som finns! Man tappar nästan lite andan som lärare - hur ska man hinna hjälpa alla? För mig resulterade det i en stress och sömnlöshet jag inte kunde leva med. Men jag hoppas att de som jobbar kvar i skolan ska orka med! Tänk om de politiker som beslutar om resurserna kunde vikariera en tid på skolorna i dessa områden, kanske skulle det se annorlunda ut då...

Barnen blev i alla fall jublande glada över breven från sina svenska brevvänner och kastade sig med liv och lust över uppgiften att besvara dem! När värmen kommer och tillåter lite mer utelek hoppas vi kunna ordna en träff med dem alla!