I Timrå kommun anställs knappt några fritidspedagoger längre. Kommunen vill ha 1-3 lärare som de kan använda både i skolan och på fritidshemmen.
Det är mycket som hänger i luften säger Erik Söderström, fritidspedagog på Böle skola i Timrå om sin situation.
Han tog examen 1999. Förutom på en fritidsavdelning för 50 elever i förskoleklassen och ettan jobbar han mellan 10 och 14 timmar i veckan som idrottslärare och med FA i år1. FA står för »fria aktiviteter« men är schemalagda lektioner i grupp- och självstärkande övningar, samtal och friluftsliv.
— Vi diskuterade länge vad vi skulle göra den tid vi inte är pÃ¥ fritidshemmet och efter en lÃ¥ng process föll valet pÃ¥ att införliva statens folkhälsomÃ¥l i vÃ¥ra lokala mÃ¥l. Vi jobbar integrerat med fritidspedagogiken i skolan för att öka den fysiska aktiviteten och skapa trygga villkor, säger Erik SöderÂström.
TimrÃ¥ kommun tog initiativ till ett lokalt avtal för tvÃ¥ Ã¥r sedan.Â
Avtalet säger visserligen att fritidshemmen ska bemannas av fritidspedagoger till 100 procent men också att förskollärare och lärare kan fylla ut sina tjänster där.
Lärarförbundets lokalÂavdelning protesterade eftersom det fanns en rädsla att skrivningen skulle gÃ¥ ut över fritidspedaÂgogerna. Men det var inte intentionen, enligt arbetsgivaren. Syftet var att erbjuda alla anställda heltid.
— Nu har det fått den effekten ändå. Inte så att befintliga fritidspedagoger har sagts upp men det känns som att de är på väg att fasas ut, även om det inte är uttalat, säger Johanna Sundgren, lokalavdelningens ordförande.
Numera väljer flera rektorer att nyanställa lärare med inriktning mot yngre år, »lyrare«, på kombinationstjänster i skola och fritidshem.
— Motiveringen är att de vill ha personal som kan användas på många ställen i organisationen, i det här fallet som lärare i år 1—3, säger Johanna Sundgren.
Hon tror att policyn är en konsekvens av de skarpare behörighetsreglerna och legiÂtimationen för lärare och förskollärare.
Kommunen började förbereda sig för det som komma skulle redan för tvÃ¥ Ã¥r sedan. Det skedde genom att förskollärare som jobbade i Ã¥r F—2 flyttades till enbart förskoleÂklassen med utfyllnad pÃ¥ fritidshemmet.
— Samtidigt ändrades deras ferietjänster till semestertjänst. Valet de hade var att börja jobba i förskolan eller vidareutbilda sig på egen bekostnad, säger Johanna Sundgren.
Birgitta Orrebo är chef för barn- och utbildningsförvaltningen i TimrÃ¥. Enligt henne handlar det om att kommunen tydliggjort att de som underÂvisar ska ha rätt ämnesÂkunskaper.
— Men visst hade det varit bra om lagstiftningen skyddat även fritidspedagogerna, säger hon.
PÃ¥ Böle skolas fritidshem delar fritidspedagoger, tidigareÂlärare och förskollärare pÃ¥ tjänsteutrymmet. Barnskötarna försvann för flera Ã¥r sedan.
Erik Söderström vill inte rikta nÃ¥gon kritik mot »lyrarÂna«, däremot mot att den kompetens fritidspedagogerna har inte värdesätts.
— Det är klart att barn ska bli bättre på att läsa, skriva och räkna. Men många behöver den verksamhet vi håller på med för att må bättre, så att de klarar av att lära sig, säger han.
Han kan sannolikt bli legiÂtimerad för att undervisa i idrott upp till Ã¥r 3 eftersom han har en termin i ämnet i sin examen. Värre är det med FA-lektionerna.
Hans fråga kvarstår därför:
— Vad ska jag sysselsätta mig med under dagtid? Kan kommunen skära i min tjänst? Jag skulle inte klara mig på 50 eller 75 procent.
.