Skolor visar bättre resultat i de fall där rektorer och lärare talar med varandra om undervisning och lärande. Detta menar forskaren Helene Ärlestig, Umeå universitet. Det är rektorn måste arbeta med att leda kommunikationen i organisationen.
Helene Ärlestig har doktorerat med avhandlingen ""Kommunikation mellan rektorer och lärare i framgångsrika skolor"". Den bygger på intervjuer och enkäter med rektorer och lärare och ingår i ett större forskningsprojekt, ""Struktur, kultur, ledarskap -förutsättningar för framgångsrika skolor"". Studien visar att kommunikationen ofta handlar om kortsiktiga frågor.
Viktigt med målstyrning
- Det finns en stor risk att man förvaltar det man har och inte pratar om vart man vill nå, om resultat och måluppfyllelse och vägen dit, säger Helene Ärlestig.
- Både lärare och rektorer säger att det är viktigt med samtal men är omedvetna om hur man gör och då blir allt som vanligt, säger hon.
Öppen dörr inte alltid bra
Det är mycket som bidrar till att resultaten av samtalen inte alltid blir positiva. Många rektorer tillämpar en öppen-dörr-policy som leder till att några lärare tar mycket av rektorns tid och det blir inte tid över till andra. Det handlar ofta om sådant som måste tas om hand för stunden och rektorn styr inte över kommunikationen.
- Rektorn blir för upptagen av ""här och nu"". Det finns en kultur att rektor ska ha tid att lyssna. Då finns risken att det inte blir tid för fördjupning. Rektor måste helt enkelt lära sig att säga nej, säger Helen Ärlestig.
God kommunikation
Det finns ingen universalmodell för hur den goda kommunikationen ska gå till. Förutsättningarna är unika för varje skola och varje rektor. Men i sina intervjuer hittade Helene Ärlestig tre viktiga faktorer för att det ska fungera bra - information, återkoppling och analys. Informationen handlar om det dagliga arbetet, återkopplingen om allmänmänsklig bekräftelse. Minst lika viktigt är vad läraren gör bra i sin yrkesroll och om vad som behöver förbättras eller förändras. Analysen innebär att gemensamt kunna se vad det är som händer i vardagen, i arbetet och vad som beror på vad.
- Lärare och rektorer pratar inte alltid samma språk och det kan bero på att man håller sig på en generell nivå när det handlar om läroplaner, likabehandling och måldokument. Alla kan vara överens, men om man inte menar samma sak har man ändå inte pratat med varandra på riktigt.
Överskattar sin förmåga att kommunicera
Enligt Helene Ärlestig överskattar många rektorer sin förmåga att kommunicera. De ser sig som lyssnare men lärarna vill ha mer tydlighet. Men det handlar inte bara om rektorns egen förmåga utan också om att organisera lärarnas kommunikation med varandra.
Vad behövs då för att uppnå den goda kommunikationen? Utbildning
- Rektorerna behöver fylla på med kunskap i form av teorier och modeller för att kunna avgöra vad som beror på kommunikation och vad som beror på annat. De behöver även träna på att kommunicera på olika sätt och ta vara på det som fungerar och inte fastna i att god kommunikation beror på vissa egenskaper. Det underlättas om rektorer har möjlighet till erferenhetsutbyte med andra rektorer, säger Helene Ärlestig.