Inlägget nedan är ett debattinlägg inskickat till oss på skoljobb.se från Freddy Grip, Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening, vill du också skriva ett debattinlägg? Mejla mig på jimmy.hagelfors@skoljobb.se
Efter gymnasiet blev jag erbjuden att komma tillbaka till min gamla skola för att vikariera. Det var då mitt intresse för undervisning tändes. Kärleken till undervisningen är anledningen till att jag valde att byta från teknisk fysik till civilingenjör- och lärarprogrammet på KTH.
Det är elevernas utbildning lärarna ska värna mest om och utveckla, så att den blir en så bra grund som möjligt inför elevernas fortsatta studier och framtida liv. Min erfarenhet från samtal med lärare och vikarier vittnar dock om en annan verklighet. En verklighet där lärare inte har tillräckligt med tid till sin undervisning på grund av det administrativa arbetet som mer och mer gör entré i läraryrket.
Ökningen av den administrativa bördan är en konsekvens av en rad reformer. Kvarstår gör ändå det centrala i problematiken lärare måste få fokusera på läraryrkets kärna - undervisningen. Därför behöver lärare få mer tid till att planera, utveckla och utvärdera sin undervisning och en minskad administrativ arbetsbelastning.
Det är sant att det i lärarnas profession ingår administrativt arbete rörande undervisningen som lärare självklart måste utföra. Problemet är att lärare även måste utföra annat arbete som inte rör undervisningen och då blir det inte lika mycket tid kvar till undervisningen. I en arbetsmiljöundersökning kan vi läsa att ”nio av tio lärare uppger att de administrativa uppgifterna ökat de senaste fem åren”. Även om det är svårt att helt generalisera dessa resultat, så visar de att lärarna inte är nöjda med den utvecklingen. Faktum kvarstår det är få idag som vet hur lärarens dagliga arbete vekligen ser ut.
Det är inte bara administrativt arbete som äter upp tiden för lärare. Följderna av reformer som genomförts i skolan har lett till en ökad arbetsmängd för lärare, till exempel fler skriftliga omdömen och flera nationella prov. I en utvärdering från Skolverket framgår att det finns ett stöd för skriftliga omdömen bland lärare, eftersom de kan bidra till studieframgång hos eleverna. Problematiskt är dock arbetsbördan som skriftliga omdömen innebär.
En rapport om lärares arbetsbelastning visar att det tar 35 timmar per termin för medianläraren att skriva skriftliga omdömen samt att 135 timmar per läsår går till för- och efterarbete med nationella prov i årskurs 3 samtidigt som andra arbetsuppgifter inte har minskat. Det är lite över en månads arbetstimmar! Inte konstigt att lärare upplever en ökad arbetsbelastning. Det är allvarligt att arbetsgivarna och regeringen inte har gett utrymme för detta arbete i lärarens yrkesvardag.
På Skolverket pågår nu en undersökning om hur grundskolelärares yrkesvardag ser ut generellt sätt, den är beräknad att komma till årsskiftet. Det ska bli intressant att få mer detaljerad information om hur det verkligen ser ut. Min förhoppning är att vi efter denna undersökning kan gå vidare och ge plats åt lärarnas kärnuppdrag.
I de avtalsbud från Sveriges kommuner och Landsting som förekommit nu i avtalsrörelsen har avsaknaden av en ordentlig översyn över lärares arbetstid varit nedslående. Det är dags för arbetsgivarna att nu ta frågan på allvar - undervisningen ska vara huvudnumret under en lärarens arbetsdag inte högar med pappersarbete.
Jag vill se fram emot att få undervisa och när jag undervisar vill jag att min undervisning ska vara genomtänkt och väl planerad. Det är något som en lärare inte får kompromissa med, men i dagsläget måste många lärare göra det för att få arbetet att gå ihop. I Lgr 11 ligger fokusen på undervisningen och kunskap. Så ska det också vara i verkligheten och inte bara på pappret!
Freddy Grip, Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening