Betygsinflation i Jämtland

Nu väcks frågan gällande hur rättvist betygen satts i länet efter att statistik visat att nästan hälften av eleverna som tog gick ut grundskolan i Åre förra våren fick högre betyg i matematik än vad de fick på det nationella provet.

Trots att undersökningar visar att elevernas kunskapsnivå sjunker år efter år så ökar betygen stadigt. Betygsinflation kallas det, något som Skolinspektionen nu har fått i uppdrag att undersöka och stävja.

En vanlig kontroll för att se ifall betygen är rättvisa och om det pågår betygsinflation är att kontrollera givet betyg gentemot resultat på de nationella proven – som ska vara vägvisande vi betygssättning.
Undersökningar visar att elever i Jämtland får för höga betyg – framför allt i matematik.

Förra våren fick nästan hälften av avgångseleverna i grundskolan i Åre kommun högre slutbetyg än vad de hade i betyg i det nationella provet i matematik.
Nästan ingen fick lägre slutbetyg än resultatet i det nationella provet.

Statistiken är hämtat från ”Öppna jämförelser – Grundskola 2012” från Sveriges kommuner och landsting.

Skolverket analyserat betygssättningen i hela landet och konstaterar i en rapport att avvikelserna är för stora

Skolverket hittar inga skillnader mellan kommunala skolor och friskolor. Men en slutsats i analysen är att det är större avvikelser mellan slutbetyget och det nationella provet på mindre skolor.

Orsaken till betygsinflation har också utretts. Skolverket har i sin analys hittat tre huvudorsaker.

I och med ett minskat antal elever och en vilja att locka eleverna till den egna skolan höjer man betygen för att använda statistiken i marknadsföringen.

Föräldrar och elever som pressar lärarna

Förväntningar från huvudmannen, det vill säga oftast på kommunen, på ökade resultat.